Vila i frid Action Alf

Tänk så kul man kan ha med:
En pulka
En snowracer
Ett par miniskidor

samt hästarna:
Mimmi och Alf

och människorna:
Veronica
Ida
Jag (Katja)
Hedda ? rätt namn?? (veronicas kompis)


Veronica och kompisen fick dela på Mimmi att rida på, Mimmi fick dra den som åkte miniskidor. Det blev Ida första turen..
Jag åkte snowracer efter Alf, samt pulkan fick hänga med bakom snowracern. Kompisen åkte pulka första rundan och veronica red mims.
Vi drog uppför E-stigen, jobbigt att det bara är uppförsbacke!! Alf tröttna ganska fort. Vi bytte strax innan raksträckan till tunneln. Kompisen tog miniskidorna och Ida satte sig i pulkan..
Vi svängde in på marathon-slingan där Alf vaknade till liv å drog iväg i full galopp..!! De va som att åka berg-å-dalbana, fy fan va jag satt bara å asgarva.. hahaha det gick lite för fort.. Ida vurpade en gång och kompisen vurpa ett antal gånger på just den slingan... hehe..
Vi lyckades iaf komma fram till vändzonen vid bråvallaplan, otroligt nog, det va nog den läskigaste vägen jag nånsin åkt.. speciellt när man inte ser mycket.. man hinner bara se en massa träd svischa förbi..
Raksträckan blev oxå ganska så vild, full jävla galopp på båda hästarna!!!
När vi kom fram till bro-backen så knata alla ner, Ida fick sitta på snowracern och bromsa den så den inte åkte in i alfons..
Nere vid "bollplan" bytte Veronica och kompisen plats. Det tog ett tag innan vi kom iväg då Veronica lyckades ramla snyggt å prydligt precis bakom arslet på Mimmi... hihihi... *asgarv*  (stackarn fick ont i rumpan) :(
Ida vägrade ge upp sin plats i pulkan!!!
Vi va ju inte helt nöjda med att sluta med äventyret så vi fortsatte förbi växthuset bort till parkeringen å tebax till gården bakvägen, hästarna va trötta men de råkar ju alltid spara lite extra energi till hemvägen.. Alf drog i full fart nerför backen mot grishagen, jag va tvungen att hålla hårt i ratten för att hålla mig kvar på snowracern.. Hörde en liten duns bakom mig å Ida försvann in i en snöhög, haha (hon orkade inte hålla sig kvar i den farten).. Jag lyckades få stopp på honom vid fårhagen. Jag va så slut i kropp och övrigt att jag bara satt å garva..  
Jag antar att Mimmi oxå va pigg å galen men de lyckades hålla henne lite lugnare.

Som skrivet, det va ett jädrans roligt äventyr... Jag vill göra om detta så ofta som möjligt så länge snön stannar kvar, förståss...
Den som inte har träningsvärk eller bara ont i kroppen efter detta äventyr är ju bara knäpp..